10/10-09 Appellklass Falbygdens BK
Nu tar vi nya tag och siktar framåt.
Jag och matte har nu äntligen anmält oss till vår första riktiga appell-tävling.
Eftersom vi har MYCKET kvar att träna har vi inga stora förhoppningar, men det känns ändå väldigt kul att ha kommit igång med träningen lite mer samt att ha något att sträva emot.
Nu blir det hårdträning som gäller!! måste jobba mycket på alla moment, men framför allt på att få uthållighet i platsliggningen där det har varit lite bekymmer. Sedan så måste vi på allvar ta tag i framförgåendet. Ojoj vad mycket som måste göras......
Km
ja vad ska man säga om KM. Det gick tyvärr inte alls bra men kul hade vi i alla fall.
Sandra var funktionär i söket medan vi la spåren. Hon hann dock ner igen innan vi gick på. Påsläppet var lite krångligt. matte var nervös och jag var överladdad så vi strula till det lite. när jag väl kom på ordentligt for jag fram som ett ånglok. matte hade svårt att hänga med. eftersom matte inte tränat så mkt markering gick vi slarvigt nog över förtsa apporten och missade den. andra och tredje apporten gjorde jag desto bättre. tog dem i munnen och kasta upp dem i luften så matte säkert skulle se. absolut inget vi tränat men jag tyckte bara det var så himla kul. wiiie, jag älskar att spåra!
Sedan kom budföringen. det var jag duktig på och fick 10.
Efter det var det platsliggning. som vanligt på tävling eller träning i större grupper tröttnar jag efter halva tiden och springer in till matte. inte så att de andra hundarna stör mig eller så utan bara att jag inte är riktigt uthållig. matte bara suckade och muttrade att jag kan minsann ligga still när det bara är vi trots att vi hoppar, tjoar gömmer oss å bårkar men så fort det blir lite stelt så funkar det inte. Ja ja det är bara att träna på. Sandra tyyckte i alla fall att det är bättre att jag springer till ragnvi än är på de andra hundarna och stör....
Lydnaden gick inte mycket bättre. linförigheten fick vi förvisso 9 på men jag är allt ändå lite seg i svängarna tycker matte. inkallningen gick väl okej medans läggande under gång gick strålande. Hopp över hinder var lite tråkigt. jag gjorde väl vad jag skulle men mycket nosande osv gjorde att det bara blev en 5. framförgåendet har vi bara hunnit börja träna på så inte så konstigt att den inte gick. Sedan avslutades tävlingen med det roligaste av allt, apportering. matte och jag har tränat mycket på att det skall vara kul att apportera samt att springa å hämta apportbocken till henne. Det var precis vad det var igår. kul alltså. det vara bara det att innan jag sprang in till mattes sida och satte mig fint passade jag på att ta två hela ärovarv runt lydnadsplanen!!!
resultatet på tävlingen var sannerligen inte högt, 163p men jättekul hade vi i alla fall, både jag och matte!
KM spår/sök på onsdag
Här hemma är det km på onsdag, en liten och inofficiel tävling men jag tänker ställa upp ändå. En kul grej samt att det ger mig erfaranhet inför appellen sedan. Matte och sandra har lagt i högsta träningsväxeln nu!! ibalnd går det bra och ibland inte alls, men så är det när man köper en hoffe :P
Morgonens händelse
Idag har jag sovit hos Sandra och Theodor för kontrollerat att allt står rätt till i lägenheten. Här gillar jag att vara, för sandra ställer alltid upp balkongdörren så jag kan ligga precis innanför där det är lite svalt om dagarna.
När vi skulle gå ut på morgonpromenaden var det strålande väder!
När vi kommer runt första krönet hör vi hur grannens blandrastik börjar skälla hysteriskt. Utanför hennes tomt och staket gick en man som hon uppenbarligen inte alls gillade. hon som annars är så lugn och fin. Mannen viftar då med armarna så skriker åt henne att försvinna. Jaja tänkte vi och gick vidare och lämnade tumultet bakom oss. Det vi inte visste var att theo hade hört allt från lägenheten och trodde att det var lilla söta jag som hamnat i bråk. han tar snabbt på sig och går ut för att styra upp situationen. när han kommer ut var vi självklart borta och han förstår att det inte alls var jag som bråkade.
theo försöker då springa ikapp oss för att överraska nu när han ändå var uppe men tar fel väg och missar oss. när vi sedan kommer hem så var ju han borta istället. där står vi utan nycklar å förstår inte alls vad som hänt.
det var bara att sätta sig utanför å vänta tills han kom hem igen!
