På promenad med matte...
Promenaden var precis som vanligt. Castro försöker springa för sig själv fast utan resultat, då jag leker border collie och vaktar på honom. Jag smyger med huvudet lågt mot marken, lägger mig sedan på lur för att slutligen attackera honom.
- Titta matte, så snyggt jag kan ställa upp honom!! Jag skäller sedan i hans öron, hoppar runt honom och är allmänt påstridig.
Efter ett tag kommer vi fram till ett par rapphöns som genast flög i väg. Castro jagade efter med mig tätt i hasorna. Eftersom det en bit längre fram finns stora vägar, ropade matte in oss. Jag lunkar självklart dit men som vanligt finns ingen castro. Matte leta och letade och började känna ororn komma krypande. Ingen hon gjorde funkade. Han bara vägrade att komma...
Matte hade inget annat val än att gå hem och ringa polisen om en bortsprungen hund. På vägen hem försöker jag språra efter honom men matte är inte på humör utan drar bara envist med mig.
Väl hemma får hon till sin förvåning se något ligga utanför dörren. Ett svart bylse, undra vad det kan vara?! Där låg ju minnsan skitungen castro och väntade. Han hade väl tröttnat på att jaga fåglar och i stället gått hem på egen hand då han tappat bort oss.
En lättad men smått irreterad matte kunde då gå in å vila, för att lugna ner sig efter dagens händelser. Jag undrar om castro kommer få gå lös mer i fortsätttningen när han håller på så där, men det visar väl sig........
Traktorjakt
Theo och sandra tog med oss på promenad mot ålleberg. Där på gärdet brukar vi alltid få springa lösa.
Den här gången höll markägarana på att göra något på ängarna. Det var full rulle med traktorer osv. Sandra och theo tänkte att det nog är bäst att samla ihop oss. Men med castro lös är detta en omöjlighet, som de snart skulle märka.
De ropade och kallade, men inte då! Jag tänkte att om inte castro springer dit så ska väl jag för tusan inte göra det heller. Jag började samtidgt märka att sandra började ilskna till där borta. hon muttrade något om att om vi inte skulle komma nu så skulle hon lämna oss där.
Som grädde på moset kom en traktor körande förbi oss, i ganska hög fart för att vara en traktor. Åh vad kul tänkte Castro.
- den tar vi!
Castro sätte iväg i full fart med mig efter. ååh vad kul att jaga sora traktorsdäck. Men det tyckte inte sandra och theo. Då började sandra i stället ropa.
-spring theodor! (vilket han faktiskt gjorde. han fick en väldans fart efter oss, men sandra sprang konstigt nog åt andra hållet dvs ifrån oss)
- åt andra hållet för i hel*ete, Följ efter mig! skrek hon.
Theo bytte då håll och sätte efter henne i stället. hur skulle han veta vad hon mena bara genom att ropa att han skulle springa.
Efter ett tag vände så klart jag och castro för att springa och se vad de höll på med, precis som sandra räknat ut. Där gjorde vi ju ett stort misstag! Väl framme hos dem märkte vi att de till vår förvåning inte alls höll på med något kul, utan var i stället bara väldigt arga. Jag undrar fortfarande varför? kanske för att de själva inte hann med att jaga traktorn.......
En flat-tik som granne!
Vi ska få nya grannar!
Samtidigt som det är väldigt tråkigt att familjen karlsson flyttar ( jag fick alltid en massa samskiga korvar av deras husse) kommer det blir roligt med den nya familjen. en ung familj med barn och en Flat-tik! Åh kan ni tänka er så mycket kul jag kommer att få!
Jag och Castro träffade henne för först gången häromdagen.
Det var castro som såg henne först genom vår altandörr av glas. Jag märkte förstås att han hade upptäkt något och sprang genast dit för att undersöka vad det var. Men så snart jag kom dit sprang castro i stället mot ytterdörren. Som tur var hade husse och matte glömt att låsa så vi kom ut utan problem.
Då märker jag tiken på granntomten å rusar genast dit med castro hack i häl för att leka.
- åhhhh vad kul! här kommer vi för att leka!
efter ett tag börjar matte och pontus som var på besök tänka att det är väldigt tyst hemma och kommer ihåg att vi nog faktiskt var på dörren förut. men inte kan vi väl ha rymt? De går och kollar och ser till sin förvåning att dörren faktsikt står på vid gavel.
Då det var bara för ragnvi och pontus att skamset gå å hämta hem oss igen. Vi får väl se om vi ses snart igen.
Besök från blansrashunden Castro
Att ha castro på besök har både sina fördelar och nackdelar:
Min sovplats under trappen, ja den har jag inte kvar eftersom han ständigt ligger där. men det gör egentligen inte så mycket eftersom jag blir alldeles för varm där under. framför dörren där det är lite drag trivs jag bäst.
Alla leksaker är undanplockade. jätte tråkigt! matte tror att vi inte kan hålla sams och dela på dem, men det har hon nog faktiskt rätt i.
Inte heller lika mycket uppmärksamhet, får jag! det är nog den värsta biten. så fort jag får lite kel av familjen ska den skitungen komma dit och förstöra allt. Mest svartsjuk blir han om jag hälsar på hans matte Rebecca.
Men man har alltid kul med castro i alla fall. vi leker ofta en lek som heter: vem kan vakta huset bäst. vi springer runt i husets alla fönster och glasdörrar för att kontrolera att allt står rätt till. om någon ringer på dörrklockan gör vi en himla massa ljud ifrån oss, för att visa att här är det vi som bestämmer.
brottas och bitas i varandras öron gillar vi självklart . men matte brukar inte vilja veta av det inomhus. hon muttrar något om att det bara går sönder en massa saker och att vi blir för vilda så att det går över styr.
- leka gör man utomhus, säger hon bara.
hehe nu när castro är hemma brukar jag testa gränserna lite extra med! Hoppa upp i möblerna, jucka på allt och alla osv... men då får jag mig en snabb åthutning.
Ja livet här hemma på blåklintsgatan i falköping är i alla fall händelserikt om inget annat!
